Var i skolan idag. Yay på mig. Kändes totalt onödigt, tråkigt och deprimerande. Men jag var där.

Sen så har jag packat. En jävla massa böcker och skit. Ont i ryggen nu.

Och när jag vaknade så hade jag ett BMI på 17,5.

Det nummret som bestämmer om man är fetto eller inte, ni vet. Men jag är lika fet för det. sist jag kände mig smal så låg det på 14. Undrar om jag ska behöva gå ner till det igen innan jag känner mig.. värdig. värdig att leva, prata och gå på gatorna utan att skämmas. Eller, utan att skämmas såhär mycket.

Eller, frågan är snarare, kommer jag orka ta tag i saken och börja resan mot ett liv utan ätstörningar innan det går så långt?

Tid på UM för att få nytt recept på mina p-piller imorron.

Meningen var ju att jag skulle fråga om det fanns ngn kurator eller liknande jag kunde snacka med, för att få hjälp.

Jag vågar nog inte. För fet. Dom kommer skratta åt mig.

Hittills har jag fått i mig en redbull sugarfree, 10 vindruvor (ca 40 kcal) en kopp te och en macka (130 kcal), men den spydde jag upp.

Idag tycker jag inte om mig själv. Alls.