One thoughtless moment passes in slow motion
As I lie down, I realise that…
All I wish is to get rid of this

Obsessive Devotion

Varit hos älsklingen i helgen, som valigt, ju. Och precis som alltid när jag varit med honom såhär länge och fått känna på hur bra det skulle vara att slippa denna obsession med mat och vikt, och bara kunna fokusera på att må bra, och slippa göra den personen som betyder allt för mig orolig så vill jag bli av med Ana.

For now.

Det känns alltid så just nu, vet inte varför med typ 75% av tjockis/mat/viktångesten försvinner när jag är med honom, kanske för att det verkar som om jag faktiskt är älskar trots att jag ätit både frukost och middag, att han inte har något emot att ta på mig trots att han sett mig äta ett knäckebröd, att jag helt enkelt kanske itne måste ha en perfekt kropp (och instabilt psyke) för att någon ska kunna älska mig.

Men imorron kommer jag nog vara tillbaks i svältlandet igen, som alltid. Då kommer det varma jag känner nu vara borta och jag kommer inte se klart.

Jag hatar detta, jag vet inte vad jag vill.

Fuckfuckfuck.

Jag vet att jag gör fel, att jag kommer göra det, det vet jag nu, men detfattar jag inte riktigt när jag gör det. Eller så vet jag ingenting, alls.

Önskar att någon bara kunde vifta med ett jävla trollspö och så mig att bestämma mig.

Men just nu, idag, igår, förmodligen inte men kanske imorron, kommer jag känna hur hopplöst detta är och kämpa med Diana. Innan mörkret sluter sig igen.

Är hemma nu (drog tidigare, jag pallar verkligen itne med min geografilärare, hon behandlar en som om man vore 5 år. ADHD är INTE lika med efterbliven, tack.) och jag vet inte hur dethär kommer sig, men jag är sjukligt sugen på att hetsa och sen ligga ine på toan och riva upp halsen i x antal timmar. Vill känns förnedringen i att stoppa äckelskit i min kropp som det fettot jag är, oh sen smärtan när magsäcken är full och slutligen äcklet när jag stoppr fingrarna i halsen, smärtan när syran får det att börja blöda och svida och slutligen utmattningen när jag ligger söndertrasad på badrumsgolvet och inte kan resa mig uttan att svimma.

Vet inte varför jag känner såhär just nu, eler varför jag ens skriver det med tanke på hur mycket jag skäms över det, men så är det. Har itne haft någon längtan efter detta på evigheter, men nu är det allt jag kan tänka på. Men kan inte göra det, för jag ska fortfarande till älsklingen sen (även om jag inte har ringt än.. undrar om han skiter i det och ringer mig ikväll istället? Eller bara itne orkar se mitt fula tryne?) och det spelar ingen roll om jag spyr upp allt, tränar och laxar efter en hets, för magen är ändå svullen i flera dagar.

Förlåt för att jag är så äcklig som ens tänker sånna här tankar, hoppas ni står ut.

Bye loves <3

Sov hos älsklingen inatt också, så kunde inte blogga igårkväll.

Självklart blev det middag igår, men wook och 2 små krossade falafelbollar (sånna man köper djupfrysta, inte den friterade sorten, thank god) är inte så farligt som dagsintag, eller, nu tycker jag det, men inte igår när jag var med honom. Men ja.. Sitter i skolan nu iaf, och ska kanske vidare till hans kompis med honom senare, och sen så ska jag vara hos honom i helgen (som vanligt) och hans föräldrar är borta så, glädje på det.

Dagens intag är nada so far, men middag ikväll.

Måste dra nu, om jag hinner hem/får tid över efter skolan så skriver jag, men S är här och får inte se denna bloggen.

Bye loves <3

Snabb update: Känner mig äckligt fet, ska till älsklingen om nån timme när jag har dushat, fixat håret, sminkat mej och annat bullshit = jag kommer äta middag ikväll. Men det är väl okej, åt lite sallad till middag igår när jag också var hos honom (sov där med, det var en jävla storm här i malmö). Eller nej, jag borde inte äta alls, men han blir orolig om jag inte gör det, och han är inte så korkad att han tror mig om jag säger att jag redan ätit. Och dessutom skulle jag inte säga det, för jag vill inte ljuga för honom.

Vettefan vad jag ska ha på mig.. men ja.. det får jag ta sen.

Nu måste jag dra, berättar mer sen när jag kmr hem ikväll/imorron/ngt i den stilen.

Btw, tack för alla fins kommentarer, loves, både på bilden på mig (trots att ni har fel, jag är inte fin. Inte nu, inte än) och på gårdagens deppinlägg. Det värmer, you know.

Bye loves <3

Sitter i skolan just nu, ska snart dra efter engelskan. Mår skit, orkar inte förklara varför, men ska hem till älsklingen senare. Har inte ätit än, men det lär jag ju få göra ikväll med tanke på att han har börjat freaka över det igen.

Hade ett snack med honom innan igår, om att han tycker att det känna meningslöst att försöka hjälpa mig. Försökte förklara att hans ord väger mer än Anas, men vet inte om han förstod.

Blir så ledsen när han säger så, att han blir ledsen/orolig för mig när jag hat matångest. Ska sluta visa honom det, tror jag. För har en känsla av att han helt enkelt inte kommer palla med mig annars. Och jag förstår honom, jag pallar inte med mig själv heller, när jag är såhär. Han sa en massa om att han skulle svälta sig så att hans revben/höftben syntes om jag nu tyckte det var så snyggt att jag var redo att ha död på mig själv för att åstadkomma det. Men det handlar inte om det för mig, det handlar om att känna att man är värd nånting, på något sätt. Tex genom svält. Började gråta när han sa så, jag vill int att han ska göra ngt sånt. han får inte, jag stryper honom då. Och det är antagligen mitt fel alltihopa, att han känner sig fet osv. Fan, varför måste jag försöta allt och alla jag kommer i närheten av? Jag smittar av mina sjuka tankar på folk som är så underbara att dom aldrig skulle behöva höra talas om saker som anorexi.

Okej, nu svammlar jag nog bara, men skit samma. Engelskan börjar nu, så ni slipper höra mer.

Take care <3

Okej, Sassa föreslog att jag skulle lägga upp nån bild på mig själv. Eller, ja, på min kropp och så.

Så.. ja. Om inte annat så är det lite reverse thinspo för er, och jag kommer känna mej mera peppad att kämpa vidare och visa upp snyggare bilder på mig själv senare.

Kom med fler förslag på vad jag ska lägga upp här, det kan ju itne vara så kul att sitta och läsa mitt patetiska gnällande hela tiden :P

Och ja, jag vet att jag är fet, och äcklig. Men det är inte det som är poängen.

Vet inte vad jag ska säga om idag. Eller om mig själv. Jag är värdelös. Helt jävla asocial och det enda jag tänker göra idag är sitta hemma, vara hungrig, tycka synd om mig själv, nörda mig vid datan oh kanske spela oblivion.

Hur som helst. ni som svarade på mitt förra inlägg ville ha tips, thinspo och veta mitt BMI.

Och säg fler saker, kom igen nu :P 

Vi börjar med ett tips som jag typ lever av, som jag använder varje dag och som aldrig har failat ^^

Om ni har hund, ta upp hundbajspåsar på rummet.

Inte ens de mest snokande föräldrar kollar igenom hundbajspåsar som ligger i den stora soptunnan därute, så man kan både gömma maten som man 'äter på rummet' i dom och spy i dom :P Se bara till att inte låta dom ligga i rummet när det är mat/spya i dom, för då lär ju folk fatta :) Annars är det det bästa nånsin, enligt mig :P

Och mitt BMI.. hm.. jag vet itne om jag vågar berätta. Jag är typ världens fetaste, även om jag äter runt 100-300 kclom dagen. Tror min kropp är i svältläge eller något, med tankepå att den vägrar gå ner just nu. Och inte gjort det på ett tag heller.

Det är.. 17. Prick. Jag är äcklig.äcklig.äcklig.äcklig.äcklig.